Press | Other languages | Om webbplatsen | Kontakta oss
Lärarförbundets logotyp.

Lönebloggen

Mathias ÅströmLärarförbundet efterlyser högre lärarlöner och politiker som tar ansvar. Här granskar vi den aktuella debatten om lärarlöner och berättar om det arbete vi gör för att se till att lärares löner motsvarar deras utbildning och ansvar.

Bloggare: Mathias Åström, Lärarförbundets förhandlingschef.

Medlingsinstitutet: Lärarna verkar lyckas

Skrivet av Mathias Åström, 3 oktober 2013, klockan 09:46

Kategori: förhandlingar, lärarlöner, SKL

Lärarnas tidning har i en artikel kollat upp hur det går med lönerna i kommunerna. Jag konstaterar i artikeln att vinden har vänt, att kommunerna nu satsar. Det är ännu inte alla kommuner som satsar, en del kommuner har kvar att vakna och inse att vinden har vänt.

Frågan går också till Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och Landsting som välkomnar att kommunerna satsar på lärarna i år:

– Om löneökningarna ligger 1 procent över det centrala avtalet är det väldigt bra. Då har kommunerna tagit sitt ansvar, lärarna får mer än andra och vi har brutit en trend.

Hon säger också att många kommuner behöver ta flera steg om uppvärderingen för att det ska bli den uppvärdering det talas om. Lärarnas tidnings undersökning visar också att flera kommuner även i år lägger sig på det centrala avtalets minimi­nivå på 2 procent.

– De kommunerna verkar inte ha förstått signalerna. Jag tror att de rätt snart blir varse att lärarna söker sig till grannkommunerna, säger Agneta Jöhnk.

Min kommentar till det: Bra och viktigt tydlighet gentemot kommunerna SKL!

Och så ett lika gott som tungt inlägg från Medlingsinstitutets Bo Enegren, ekonom på Medlingsinstitutet. Han menar i artikeln att lärarna är på väg att lyckas med något som många andra yrkesgrupper bara drömmer om.

– Det är svårt att inom det svenska avtalssystemet bryta mot den etablerade industrinormen, eftersom det finns en förbluffande likhet i löneökningstakt mellan olika sektorer.

– Men lärarområdet är ett exempel på att det går att bryta mot normen.

Han konstaterar att det krävs speciella förutsättningar för att detta ska vara möjligt.

– Om det finns en acceptans från övriga arbetsmarknaden för att en speciell yrkesgrupp behöver högre lönelyft än andra är det möjligt att genomföra detta utan att det sätter i gång kompensationskrav och en ny lönespiral.

Läs mer hos Lärarnas Nyheter


(4st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Avtalet med Svenska kyrkan klart

Skrivet av Mathias Åström, 5 juni 2013, klockan 11:56

Kategori: avtal, förhandlingar, lärarlöner, SKL

I förra veckan blev avtalet med Svenska kyrkan klart. Det berör Lärarförbundets medlemmar inom kyrkor och samfund. Medlemmarna är framför allt kyrkomusiker, förskollärare och församlingspedagoger.

Vi gör också på detta område viktiga framsteg för våra medlemmar. Extra värt att notera är att ett särskilt löneutrymme är avsatt för att i efterhand kompensera för att våra medlemmar som jobbar med skollagsbunden verksamhet inom Svenska kyrkan också ska få 4,2 procent för 2012. De får alltså för 2012 det som Lärarförbundet fick som golv i kommunerna. Det handlar alltså om mellanskillnaden mellan 4,2 procent och förra årets faktiska löneutfall för gruppen. Viktigt erkännande av Lärarkåren liksom ett erkännande av att Lärarkårens relativa löner måste förflyttas. Ska det åstadkommas måste lärarna få mer än andra grupper i samhället.

För kyrkomusikernas del innebär avtalet också ett tydligt erkännande av kyrkomusikens viktiga roll i verksamheten. Att arbetsgivaren fortsättningsvis har skyldighet att tillhandahålla skor särskilt anpassade för orgelspel är en viktig arbetsmiljöåtgärd. Det kan verka som en småsak i sammanhanget, men är symboliskt viktigt som just ett erkännande av kyrkomusiken och att kyrkomusiker som arbetsgrupp har behov av särskild klädsel på samma sätt som många andra yrkesgrupper, och att arbetsgivaren bör ersätta detta.

Jag hoppas att vi får fler efterföljare till detta bland de andra privata arbetsgivarna som vi ska teckna avtal med senare i år, till exempel Almega Tjänsteföretagen. Nu har de flesta arbetsgivarorganisationer på olika sätt satsat mer på lärarna. Nu ligger bollen hos friskoleföretagen inom Almega. Antar de utmaningen?

Läs mer: "Avtalet klart med Svenska kyrkan"


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Den okända väckarklockan

Skrivet av Mathias Åström, 7 maj 2013, klockan 13:47

Kategori: arbetsbelastning, lärarlöner, SKL, status, vallöften

Under ett par dagar samlas just nu omkring 2000 skolpolitiker, skolchefer och skollobbyister i Stockholm för Skolriksdagen - en mötesplats om skolutveckling och styrning av skolan. Lärarförbundet är förstås där och diskutera med skolpolitikerna om vad som behövs för en ännu bättre skola och för att läraryrket ska locka fler. Vi öppnade Skolriksdagen med en debattartikel i Dagens Nyheter i går där vi tydliggjorde hur viktigt det är att lärarnas löner och arbetsvillkor förbättras för att fler ska vilja vara och bli lärare.

Debattartikeln var ett stort samtalsämne bland politikerna i går

Jag hade tillfälle att diskutera stora pensionsavgångar bland gymnasielärare, bristen på förskollärare och det omfattande pappersarbetet för alla lärare med politiker från både Vaggeryd, Mjölby, Eksjö Karlstad och riksdagen. Att så stora andelar av en kommuns lärare inom bara några få år går i pension är dessvärre inte alltid så känt ens för den aktuella kommunens skolpolitiker. Det blev en väckarklocka för dem!

I debattartikeln konstaterar vi också att så många som 6 av 10 lärare överväger att lämna yrket. Det är för låg lön, för stressigt och för få utvecklingsmöjligheter. Så kan det inte fortsätta. Och på många sätt inger Skolriksdagen hopp. I samtalen och i seminarierna var lärarnas och skolledarnas oerhört viktiga roll i fokus, många lyfter välutbildade lärare som den verkliga nyckeln till framgång och politikerna bad mig och mina kollegor om konkreta råd: "Vad är det viktigaste vi kan göra?". Vårt svar är förstås: satsa på era lärare! Höj lönerna långsiktigt, låt lärare vara lärare och inte administratörer och lita på deras professionalitet. Det blev många bra samtal på Skolriksdagen! Nu måste det omsättas i praktiken i Vaggeryd och alla andra kommuner.


(1st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Apropå SKL - Kommunals avtal

Skrivet av Mathias Åström, 29 april 2013, klockan 15:46

Kategori: avtal, lärarlöner, SKL

SKL och Kommunal har tecknat avtal. Det är ett avtal som kostar arbetsgivarna 6,8 procent, dvs samma kostnadsökning som industrins så kallade märke för de kommande tre åren. Kommunals löneökning blir 1700 kr för de tre åren, vilket är knappt 200 kronor mer än märket för hela avtalsperioden, det vill säga 63 kronor per år. Värdet av dessa 200 kronor får arbetsgivarna tillbaka genom att avtalet blir billigare för arbetsgivarna i något annat avseende. I media benämns detta som avräkningar.

Är det ett bra eller dåligt avtal? Parterna har ju kommit överens, så i den meningen är det ett bra avtal. Vad innebär avtalet i förhållande till diskussionen om den nödvändiga uppvärderingen av lärarlönerna? Kostnadsökningen ligger ju som för andra avtal, så i den meningen påverkar inte detta avtal lärarsatsningen mer än andra avtal. I rena kronor i lönekuvertet kommer lärarnas löner att öka med mer än kommunalarnas.

Då vi tecknade avtalet förra året var SKL tydlig i sin ambition att lyfta lärarlönerna. Men även om lärarna i snitt bara skulle få precis det industrin kommit överens om ger det ändå gymnasielärare, grundskollärare, fritidspedagoger, förskollärare och andra lärargrupper mer de kommande tre åren. Om kommunerna därtill fullföljer det påbörjade lönelyftet från 2012 med att lärarna får mer än andra i de lokala översynerna också kommande år, blir skillnaden ännu större. Ett exempel; medellöneskillnaden mellan förskollärare och barnskötare ökar mellan 2011 och 2015 med 15 procent, från 3200kr/månad till 3700 kr/månad, och än mer om kommunerna gör det de och SKL sagt – höjer lärarlönerna mer än andras.

Att lärarlönerna fortsätter att öka mer än andra också de kommande åren är helt nödvändigt om kommuner och andra skolhuvudmän ska kunna undvika att lärarkrisen fördjupas ytterligare. Och vi ser att det börjar röra på sig runt om i Sverige, allt fler arbetsgivare bestämmer sig för att satsa extra på lärarna också 2013.


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

2013 är ett oerhört viktigt år för högre lärarlöner

Skrivet av Mathias Åström, 11 april 2013, klockan 14:12

Kategori: avtal, lärarlöner, SKL

De kommunalt anställda tjänstemännen inom bland annat fackförbunden Vision och SSR har slutit ett nytt avtal med SKL. Det är ett fyraårigt avtal som ger 2,6 procent i år, 2,2 procent nästa år och som inte anger några nivåer 2015 och 2016. Det är ett avtal som i stora stycken liknar vårt avtal, även om löneökningarna inte är på den nivå vi hade första året.

Lärarnas samverkansråd – som består av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund – har tillsammans med SKL i dag gått ut i en tydlig uppmaning till landets alla kommuner om att fortsätta satsningen på lärarna. Vi konstaterar gemensamt att vi är överens om att arbeta för att höja lärares löner och att vi ser det avgörande sättet att stå upp för vårt avtal.

Det är därför otroligt viktigt att vi nu ligger på ordentligt för att påminna våra kommunpolitiker om att 2013 års avtalsrörelse också gäller lärarna och att lärarna ska ha mer än andra. Med stöd i vår gemensamma uppmaning ska vi ställa tydliga krav på en uppvärdering av läraryrket.

I detta behöver vi hjälpas åt - Lärarförbundet centralt och lokalt, du som fackligt aktiv, du som lärare och alla andra som förstår att lärarnas löner måste upp.

Fortsätt med att uppvakta politikerna, som jag ser att bland annat Lärarförbundet i Falun, Eskilstuna och Helsingborg har gjort. I Falun uppvaktades kommunstyrelsens ordförande Johnny Gahnshag och Lärarförbundet i Falun påminde häromdagen i en insändare kommunstyrelsen om deras vallöften om skolan och lärarna inför valet 2012.

Läs insändaren i DT

I Helsingborg manifesterade Lärarförbundet för tredje året i rad utanför kommunfullmäktige och delade ut Lärarförbundets citatbok "Klokt om lärarlöner" till samtliga ledamöter.

Läs mer i HD om uppvaktningen i Helsingborg

I Eskilstuna uppvaktade Lärarförbundet också politikerna.

Läs om uppvaktningen i Eskilstuna


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Det kommunala avtalet och lärares arbetstid - frågor och svar

Skrivet av Mathias Åström, 2 april 2013, klockan 10:09

Kategori: SKL

Det kommunala avtal som vi tecknade i höstas innehåller samma regler kring lärares arbetstid som det tidigare avtalet 2010. Då, 2010, lyckades vi få arbetsgivarna att låta bli att röra arbetstidsreglerna, i synnerhet arbetstidsreglerna för ferietjänster. Det gör dock inte att arbetstidsreglerna vare sig för ferie- eller semesteranställda erbjuder någon effektiv lösning för att komma tillrätta med att lärare i alla verksamheter är hårt belastade. Belastningen kommer ju av så mycket annat, administrationen, gruppstorlekar, bristen å stödresurser och mycket annat.

I det nya avtalet finns dock en ambition att komma tillrätta med några av de problem som vi ser är vanliga kopplade till arbdtstiden – att lärare inte får ut övertid, att arbetsscheman läggs om med kort varsel, att arbetstiden fördelas ojämnt över året.

Därför beslutades att tillsätta en arbetsgrupp, där lärarfacken tillsammans med SKL skulle ta fram ett underlag i form av frågor och svar, i syfte att få de regler som finns i dag att fungera bättre. Nu är det levererat.

Vi har tagit fram en rad konkreta exempel på situationer i jobbvardagen som uppstår i arbetslag, mellan chefen och läraren och så vidare. Svaren syftar till att reda ut frågor som ”Hur är det egentligen med det öppna huset vi ska ha på lördag, får jag övertid?”, ”Kan arbetsgivaren förlägga A-dagar till andra dagar än måndag – fredag?”

Underlaget vi har tagit fram är tänkt att förtydliga vad som faktiskt gäller i en specifik situation. Vilka rättigheter, men också skyldigheter, har jag? Du hittar alla frågor och svar som hittills är framtagna på Lärarförbundets webbplats.

Dessa frågor och svar ska ses som ett första steg som behöver kompletteras och byggas vidare. Svaren är inte utformade som en ”lag” som talar om hur det ska se ut på alla arbetsplatser, utan ska ses mer som en vägledning för hur de centrala avtalen ska tolkas i specifika situationer.

Här hittar du frågor och svar kring lärares arbetstid

Förhoppningsvis hittar du det du söker här. Tycker du att någon fråga saknas? Då är du välkommen att höra av dig till oss.

Mejla till Lärarförbundets webbombudsman om du har fler frågor än de som listas på lararforbundet.se

Kolla gärna med Lärarförbundet i din kommun, hur vi jobbar vidare med frågorna och svaren i din kommun. Lärarförbundet kommer att diskutera dessa med arbetsgivarna i många kommuner.


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Stenhårt tryck för höjda lärarlöner

Skrivet av Mathias Åström, 28 januari 2013, klockan 14:34

Kategori: avtal, lärarlöner, SKL

Arbetet med att få avtalen vi tecknat under 2012 att göra skillnad är nu i full gång runt om i landet. Trycket på kommuner, företag och andra skolhuvudmän att svara upp mot avtalen och ta ansvar för lärarkrisen är stort.

Jag kan inte låta bli att känna stolthet över allt det arbete som aktiva inom Lärarförbundet gör. Efter möten med energifyllda, kunniga och ambitiösa förtroendevalda i Uppsalaregionen och i Östergötland kan jag konstatera att det sker ett omfattande och strategiskt jobb av Lärarförbundet runt om i kommunerna. Trycket för höjda lärarlöner är stenhårt och de rättmätiga förväntningarna höga.

Politiker uppvaktas, förvaltningsledningar rådbråkas och många, många medlemmar och förtroendevalda i Lärarförbundet använder hela sitt kontaktnät för att sprida budskapet. Och budskapet är att Sveriges framtida välfärd och roll som kunskapsnation avgörs av möjligheten att locka de bästa lärarämnena till lärarutbildningen och ge lärarna förutsättningar att göra ett bra jobb.

Lön och rimliga förutsättningar att göra ett bra jobb går hand i hand. Flera rapporter har under senare år visat att lärares arbetsbelastning ökar.

Eva-Lis Sirén kommenterar i Aftonbladet den ökande belastningen för lärare

Mer än åtta av tio grundskollärare säger att arbetsbelastningen har ökat de senaste fem åren. Det gör lärarna till den grupp där belastningen ökat mest. Så kan vi inte ha det!


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

"Bästa skolkommun" sätter press på kommunerna

Skrivet av Mathias Åström, 23 november 2012, klockan 09:32

Kategori: lärarlöner, SKL, status

I förra veckan presenterade vi Lärarförbundets årliga rankning, Bästa skolkommun. Det gör vi för att sätta ljuset på det som skapar framgång i skolan, men också för att visa på de utmaningar som finns. Rankningen bygger på fjorton olika kriterier, där vi tittar både på satsningar på skolan och på skolans resultat.

Läs mer om Bästa skolkommun

Vi vill att Bästa skolkommun ska inspirera och uppmuntra kommunerna att ge skolan goda förutsättningar och att satsa på elever, lärare och skolledare. Som landets bredaste, mest etablerade och använda rankning vet vi att Bästa skolkommun gör skillnad. Elva års erfarenhet visar att politiker på alla nivåer följer rankningen med stort intresse och använder den som ett redskap för skolutveckling. Inte sällan möter jag politiker som nyfiket undrar när nästa rankning kommer och vill diskutera olika kriterier eller strategier för att förbättra sig.

En av de största utmaningarna för svensk skola är att se till att fler vill vara, och bli, lärare. Då är det ett måste att satsa på lärarna. Här kan Bästa skolkommunrankningen ge ytterligare bränsle i diskussionerna med arbetsgivarna kring lönebildningen.

Kommer kommunen högt upp i rankningen är det ett tydligt bevis för att lärare och skolledare gör ett mycket bra arbete som grundar för högre löner. För kommuner längre ner i rankningen kan resultatet för de olika kriterierna fungera som bra underlag för strategidiskussioner med kommunen om vad som behöver utvecklas: lönelägen, lönespridning, andel utbildade lärare, sjuktal och så vidare.

Det finns inga perfekta skolkommuner. Då skulle vi nämligen inte ha några felavlönade lärare. Tyvärr är lönelyften ofta låga i många bra skolkommuner. Det gäller också toppkommunerna i Bästa skolkommun.

Ett exempel är Emmaboda, som finns på tredje plats i rankningen. Bildningsnämndens ordförande i Emmaboda berättade under prisceremonin att kommunen nu satsar på lärarnas ingångslöner. Detta välkomnar vi förstås, men konstaterar att kommunen i dag inte betalar sina skickliga lärare tillräckligt bra och att det måste bli en ändring på det om man vill behålla sin topposition.

Och även för kommuner som är högt rankade av kommunerna själva, som SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) Öppna jämförelser, ser vi här och där låga löneutfall. Till exempel fick lärarna i snitt bara 50 kronor extra i månaden i de 20 kommuner som fick en toppnotering i SKL:s egen värdering för 2011.

Lärarförbundet jobbar stenhårt för att få alla skolansvariga att satsa på lärarna: rikspolitiker, kommunpolitiker och fristående skolägare. Ett sätt är att peka på framgångsvägar för skolan. Skolan ska prioriteras både i hög- och lågkonjunktur. Det lönar sig att satsa på skolan. Kloka kommuner inser att allt börjar med en bra skola och förstår värdet i att vara en framgångsrik skolkommun.


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Lovande kommuner och partier

Skrivet av Mathias Åström, 22 oktober 2012, klockan 13:24

Kategori: avtal, lärarlöner, SKL

Avtalet är på plats och det är nu det börjar. Det är nu kommunerna i varje lokal löneöversyn ska lägga sig över avtalets golv och visa att de satsar på lärarna och skolan.

Det finns en del positiva tecken. Inte minst är det viktigt att Sveriges Kommuner och Landsting fortsätter att betona högre lärarlöner i sin kommunikation. Senast när SKL:s ordförande, Anders Knape (M), i Ekot sa att lärarnas löner ska prioriteras även de år då löneökningsnivån inte är bestämd i avtalet.

Lyssna på inslaget i Ekot

Eller när Ingela Gardner Sundström, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation, bloggar om att medlemmarna (det vill säga kommunerna) inte får betrakta avtalets nivåer som golv.

Läs Ingela Gardner Sundströms blogginlägg

Flera kommuner är ute på banan och berättar om satsningar. Först ut var Lekeberg som satsar två procent utöver golvet – det vill säga 6,2 procent i år.

Intervju med ordföranden i Lärarförbundet i Lekeberg

Även Landskrona, Sölvesborg och Katrineholm satsar extra. Sveriges radio Sörmland rapporterar om Katrineholms beslut: ”Lärarna ska kompenseras fullt ut. Dessutom ska ytterligare en miljon läggas för att skapa en individuell lönesättning, där pedagogisk skicklighet och måluppfyllelse prioriteras.”

Lyssna på inslagi Ekot: "En miljon extra till lärarlöner"

Folkpartiet i Göteborg skriver i en debattartikel att majoriteten borde satsa mer på lärarlöner: ”Göteborgs stad måste givetvis följa avtalet men kan göra mer och har nu goda möjligheter att stärka yrkets status genom höjda löner. Det är lärarna värda!”

Folkpartiets debattartikel i GT

Också i Stockholm diskuterar de politiska partierna lärarlönerna. Majoriteten i Stockholm satsar 100 miljoner kronor i år för att leva upp till avtalet:

Debattartikel: "Nu höjer vi lärarlönerna"

...och oppositionen i Stockholm vill lägga ännu mer:

Miljöpartiet: ”Tomma ord från alliansen om högre lärarlöner”

Socialdemokraterna: ”Alliansen i Stockholm har en del att bevisa”

För Stockholms del har dock diskussionen vridits snett av arbetsgivarna när de vill fördela de 4,2 procent genom att lägga ut mer på skolor där resultaten är bättre på bekostnad av skolor med lägre resultat. Ambitionen att vidta åtgärder till stöd för en mer individuell lönesättning är god.

Men sättet som Stockholm vill göra det är Det är feltänkt i två perspektiv: dels att Stockholm ägnar sig åt fördelning av det lägsta garanterade utrymmet utan att skjuta till mer resurser när man säger sig vilja satsa. Det är knappast Lärarförbundets definition av en satsning. Dels att det är skolor som lönesätts, istället för lärare. Det är ett alldeles för trubbigt sätt att individualisera och differentiera lönerna. Stockholm talar väl, men agerar litet märkligt. Ska lönesättningen bidra till verksamhetens utveckling måste den börja just där – i verksamheten. Individuell lönesättning börjar med skolledare med mandat att sätta lön och involverade lärare som vet grunderna för lönesättningen.

Lärarförbundet kommer att fortsätta lyfta fram kommuner som satsar. Vilken kommun blir det härnäst?


(6st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Många samtal om det första steget

Skrivet av Mathias Åström, 15 oktober 2012, klockan 16:38

Kategori: avtal, SKL

Efter att vi tecknat det kommunala avtalet har jag träffat lärare runt om i landet och diskuterat, förklarat och framför allt lyssnat.

Förra veckan träffade jag lärare i Kalmar med omgivande kommuner och lärare i Stockholms kommun. Om ett par veckor besöker jag våra medlemmar i Härnösand. Det är viktiga och mycket lärorika samtal om vardagen, om löneutvecklingen, om belastningen och oron över att ett avtal som ger lärarna mer än andra kommer att finansieras genom nedskärningar i verksamheten, vilket skulle drabba både elever och en ansträngd lärarkår hårt.

Tack vare att vi i i Lärarförbundet har varit måna om att lyssna på frågor, diskutera och förklara, har diskussionerna snabbt ändrat karaktär. Mycket handlar om vägen framåt.

Många diskuterar kring den långsiktiga uppvärderingen, om hur vi i våra kommuner kan förmå politikerna att förstå behovet av rejäla löneökningar inte bara i år, utan också 2013 och framåt. Och hur vi argumenterar när vi möter arbetsgivare som säger att de inte har råd. Vi har också diskuterat hur regeringens karriärpengar – som inte är en del av de avtalade lönenivåerna, utan kommer utöver – kan bidra till att ge lärarlönerna generellt en skjuts uppåt. Det blir förstås viktigt att ligga på varje skolhuvudman så att de använder de pengarna klokt.

Jag har också fått flera frågor om hur årets löneutfall ska fördelas. Den garanterade nivån på 4,2 procent gäller ju per kommun och för Lärarförbundets medlemmar i den kommunen. Lönekakan fördelas sedan individuellt och differentierat. Det betyder alltså inte att alla lärare garanteras samma ökning. Det kommer att se olika ut.

En mycket viktig diskussion att ta är därför vilka kriterier som kommunen lönesätter utifrån. Är de tydliga på din arbetsplats, i din kommun?

Trots en del missnöje och – framförallt – oro över vart avtalet leder oss, möter jag ett starkt stöd för att det är ett steg framåt. Att det är ett avtal som ger lärarna mer än andra för 2012 och att bollen nu ligger hos Sveriges Kommuner och Landsting och deras medlemmar, kommunerna, att fullfölja satsningen under 2013-2015. Det är det som avgör om avtalet i grunden ska kunna bidra till att lärarkrisen undviks och att vi inte ska säga upp avtalet inför det sista året.

Satsningen 2012 är ett första steg.


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Spelregler för ett hållbart lärarliv – finns det?

Skrivet av Mathias Åström, 8 oktober 2012, klockan 12:52

Kategori: arbetsbelastning, avtal, SKL

Lärarförbundet driver på för ett hållbart lärarliv. Vad är det? Det är ett yrkesliv som gör att varje lärare kan göra ett så bra jobb som möjligt. En yrkesvardag som tillåter reflektion och fördjupning. En skola som är en utvecklingsorganisation, inte en driftsorganisation. Det finns många ord att sätta på en god arbetsplats och det finns många åsikter om vad det är – och kanske framförallt vad det bör vara.

Läraryrket är ett yrke utan tydliga gränser. Uppdraget är sådant. Det finns alltid litet mer att göra, några fler samtal att ta, några fler uppgifter att förbereda. Det är också en del av det som lockar många att bli lärare – frånvaron av gränser och möjligheten att forma, påverka och ha inflytande. Men läraryrket får för den skull aldrig bli gränslöst. Därför finns det gränser och regler till stöd för att hantera det gränslösa. Dels arbetstidslag och arbetsmiljölag med förordningar och föreskrifter och dels kollektivavtal. I grunden är det inget fel på spelreglerna. Det är efterlevnaden som brister, när behoven och förväntningarna är större än tiden.

Det kommer en del frågor om vad det nya läraravtalet gör åt lärares orimliga arbetsbelastning, åt arbetsbördan som allt fler arbetsuppgifter som tillkommer ger.

I det nya avtalet är vi överens med SKL om något som kan låta litet banalt, men som jag tror kommer att bli väldigt viktigt i vardagen. Vi ska sätta samman ett batteri av frågor och svar kring lärares arbetstid för att få svart på vitt vad som faktiskt gäller. Ur lärarens perspektiv kommer det att vara ett viktigt verktyg för att synliggöra och kunna sätta sina gränser och få arbetsgivaren att hjälpa till. Oavsett om du har semestertjänst eller ferietjänst så förekommer oändliga mängder av speciallösningar som får trista konsekvenser: Du får inte ut övertid, ditt arbetsscheman läggs om med kort varsel, din arbetstid fördelas ojämnt över året. Eller det förs bok över hemmasnickrad komp, där lärare får göra obetald övertid och som tack ”slipper” kompetensutveckling. Fritidspedagoger går in i undervisningen och vikarierar, och får ta ut det ”någon gång när det passar”.

Många kallar detta för ”skyll dig själv tid”, men jag menar att det är dags att skylla på den arbetsgivare som utnyttjar kvalitetsmedvetna lärare, och som heller inte vet exakt vilka regler som gäller. Detta ska vi jobba intensivt med inom ramen för avtalet.

SKL har dessutom insett att det måste rensas i lärares arbetsuppgifter. Första steget är en kartläggning av både arbetssituation och organisation. Den ska ligga till grund för nationella och lokala åtgärder. Regeringen har utlovat en motsvarande genomlysning av de många arbetsuppgifter som staten har lagt på lärarkåren under de senaste åren.

Även Arbetsmiljölagen sätter upp ett antal spelregler, inte minst när det gäller stress. Här kommer vi att få draghjälp då Arbetsmiljöverket nu ska inspektera grund- och gymnasieskolor i samtliga kommuner och skolor hos privata huvudmän, bland annat avseende stress. Vi jobbar nu hårt för att fritidshemmen ska omfattas av den granskningen.

Vilka är dina värsta/bästa exempel på sådana här speciallösningar? Hör gärna av dig till mig eller till Lärarförbundet på din arbetsplats eller i din kommun. Då kan vi identifiera ännu fler brister. Som sagt – reglerna finns, men efterlevnaden lämnar mycket övrigt att önska.


(8st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Vem ska driva lärarnas frågor om inte Lärarförbundet?

Skrivet av Mathias Åström, 4 oktober 2012, klockan 15:23

Kategori: 10000, avtal, förhandlingar, SKL

Diskussionerna pågår om det nya läraravtalet och det finns de, till exempel på tidningarnas ledarsidor, som ifrågasätter om det går att bygga opinion för att få mer än andra. Till exempel ledarsidan i Eskilstunakuriren

De menar att en del av missnöjet med avtalet egentligen handlar om att lärarnas och Lärarförbundets förväntningar har varit för höga. Om att vi trott att vi skulle få 10 000 kronor i ett avtal.

Jag tänker så här om de båda kritikpunkterna:

Har vi haft fel strategi?
Nej, absolut inte! För vem ska driva lärarnas frågor om inte Lärarförbundet gör det? De höga förväntningarna, tillsammans med det starka stödet från den allmänna opinionen, har gjort att vi har kunnat teckna ett avtal som ger lärarna mer än vad alla andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden har fått i år.

Vi tänker fortsätta att ha höga förväntningar! Nu förväntar vi oss en fortsatt uppvärdering av läraryrket. Om kommunerna låter bli tvekar vi inte att säga upp avtalet.

Varför har vi pratat om 10 000?
Lärarförbundet har länge och tydligt visat att lärare ligger 10 000 kronor efter andra yrkesgrupper med likvärdig utbildning, till exempel civilekonomer och systemvetare. Det är ett gap som har byggts upp under lång tid och som måste fyllas igen för att fler ska vilja bli och vara lärare.

Det har förstås inte handlat om att kräva 10 000 kronor på ett bräde och fylla igen detta gap i en enda avtalsrörelse. Men problemet har, tack vare vår argumentation, blivit tydligt för många och vi har fått ett starkt stöd för att det måste till en förändring.

Hur lång tid ska det då få ta att täppa igen gapet? Det går förstås inte att säga x antal år, men ett ´är säkert: Nu har vi pressat kommunerna till ett första steg för att uppvärdera läraryrket och det måste följas av många fler de kommande åren. Skolansvariga politiker har inte råd att låta det ta särskilt lång tid. Det är alldeles nödvändigt för att hejda den nationella lärarkrisen.


(6st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Upp till bevis för Sveriges kommuner

Skrivet av Mathias Åström, 3 oktober 2012, klockan 15:59

Kategori: avtal, SKL

”Jag hoppas verkligen att våra medlemmar inser att dessa nivåer inte är ett tak för löneökningarna, utan ett golv. Vi måste satsa på skolan och lärarna. De har halkat efter. /…/ nu måste vi lyckas.”

Detta skrivs i en annan blogg av ordföranden i SKL:s förhandlingsdelegation, Ingela Gardner Sundström Det är ett viktigt uttalande till stöd för det jobb vi har framför oss: att sätta press på kommunerna att satsa på lärarna. De ska satsa inte bara i år, med de 4,2 procent som det nya avtalet säger, utan också 2013, 2014 och framåt. Det är upp till bevis.

Läs Ingela Gardner Sundströms hela blogginlägg

Utan en långsiktig uppvärdering av lärarlönerna, sker ingen statushöjning av yrket. Utan statushöjning fortsätter kommunerna att år efter år missa många av de mest begåvade unga som framtida lärare. Dessutom finns risken att de många tusen duktiga lärare som varje dag gör stordåd i skolan kommer att lämna yrket. Från Lärarförbundet har vi varit mycket tydliga: Om inte kommunerna satsar på lärarna och inte tar lärarkrisen på allvar, då kommer vi att säga upp avtalet i förtid. Då blir lärarlönerna en valfråga 2014.

Flera kommunpolitiker har redan kommenterat det nya läraravtalet. Stockholms borgerliga majoritet har aviserat att man skjuter till cirka 100 mkr för att leva upp till avtalets nivå för 2012. Vår motfråga är förstås om landets huvudstad tänker satsa på lärarna även de kommande åren.

SvD Opinion: "Nu höjer vi lärarlönerna i Stockholm"

Även kommuner som Landskrona, som redan tidigare presenterat satsningar på lärarlöner, har sagt att läraravtalet kommer att bli ett bra stöd för att fortsätta att höja lärarlöner i kommunen. Lekebergs kommun gör en satsning utöver den garanterade nivån och skjuter till en miljon kronor ytterligare, så att lärarna i Lekeberg får en löneökning på 6,2 procent. Jag uppmanar övriga kommuner att följa Lekebergs exempel!

Samtidigt ser vi förstås kommunpolitiker som är på väg i fel riktning. Jag läser i tidningar från olika delar av landet att flera kommuner sätter kvaliteten i förskolor, skolor och fritidshem mot satsningar på lärarlönerna.

Läs exempelvis om i Sydsvenskan i dag (3/10) om diskussionen i Lund

Om det vore så att alla elever i svensk skola hade toppresultat och om vi hade en lång kö till lärarutbildningen, då kunde skolansvariga politiker välja mellan att satsa på det ena eller det andra. Nu är det inte så. Nu krävs investeringar på både ock.

Nu måste kommunpolitikerna säga ja till lärarnas lönekrav flera år framöver. Bra lärare är avgörande för hela Sveriges framtid. Det är upp till bevis!


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Nu har Lärarnas samverkansråd sagt ja till budet

Skrivet av Mathias Åström, 26 september 2012, klockan 19:33

Kategori: avtal, lärarlöner, SKL

Efter många och långa diskussioner och avväganden har Lärarförbundets representantskap fattat beslut: ett ja till medlarbudet.

Eftersom även Lärarnas riksförbund sagt ja är det ett enigt Lärarnas samverkansråd som under onsdagskvällen överlämnade sitt svar till medlarna. Arbetsgivarna – SKL, Sveriges Kommuner och Landsting – sade också ja, och det betyder att lärarna nu har ett nytt avtal.

Avtalet gäller från och med 1 april och innebär att lärarna får mer än andra grupper på arbetsmarknaden i år – 4,2 procent mot 2,6 procent för alla andra. Det finns flera förbättringar i budet jämfört med i somras, bland annat att det nu finns en uppsägningsklausul och att avtalet löper på fyra år i stället för fem. Det är avgörande skillnader, för om kommunerna låter bli att prioritera lärarna så tvekar inte Lärarförbundet att säga upp avtalet.

I pressmeddelandet om beslutet säger Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande, ”Läraravtalet ger lärarna mer än andra och det är ett första steg mot att höja läraryrkets attraktivitet. Men det är långt ifrån de nivåer som behövs för att mota den nationella lärarkrisen.” Precis så är det – det här steget måste följas av flera.

Avtalsrörelserna avlöser varandra och näst på tur står facken inom industrin. Och även om vi nu tecknat ett nytt avtal så fortsätter vårt intensiva arbete för en långsiktig uppvärdering. I lokala förhandlingar, i diskussioner med politiker, på debattsidorna och i andra opinionsaktiviteter.

Jag får all anledning att återkomma till avtalet många gånger här i bloggen de närmaste dagarna. Du är som vanligt välkommen att kommentera – och även om jag inte svarar på allt så läser jag.

Läs mer om avtalet och vad det betyder för dig


(20st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Nu värderas medlarbudet

Skrivet av Mathias Åström, 25 september 2012, klockan 15:47

Kategori: avtal, förhandlingar, SKL

Idag har medlarna lämnat sitt bud, det som kallas för hemställan, till Lärarnas samverkansråd (Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund) och SKL. Under resten av dagen kommer vår förbundsstyrelse att analysera och diskutera det. Imorgon onsdag samlas vårt representantskap, som är beslutande i avtalsfrågor, för att ta ställning till medlarbudet.

Det är lärarnas valda representanter som beslutar och innan de har haft möjlighet att diskutera medlarbudet och dess alternativ, kommenterar vi inte budets innehåll. Medlarna har begärt att få svar på onsdag kväll senast klockan 20.00. Därefter kommer beslutet i Lärarnas samverkansråd att presenteras.

Läs mer om vad som händer nu i nyheten på vår webbplats

Läs mer om representantskapet och hur ett avtal går till


(6st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Webb-tv: Om läget i medlingen

Skrivet av Mathias Åström, 17 september 2012, klockan 16:15

Kategori: avtal, förhandlingar, SKL

I slutet av förra veckan blev jag intervjuad av Lärarkanalen om läget i den kommunala avtalsrörelsen.

Se hela intervjun här:


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Vad händer i medlingen?

Skrivet av Mathias Åström, 5 september 2012, klockan 16:18

Kategori: avtal, förhandlingar, SKL

Jag får många frågor om vad som händer i läraravtalsrörelsen. Nu pågår medling efter att vi sagt ett tydligt nej till SKL:s bud före sommaren. De vanligaste frågorna är vad som sägs i medlingen, när medlarna kommer med sina förslag och vad som händer med det budet.

Vad händer i medlingen?
Under den gångna veckan har de två medlarna, Christina Rogestam och Jan Björkman, träffat parterna, det vill säga Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund samt Sveriges Kommuner och Landsting. Medlarna skaffar sig en bild av vad parterna tycker i olika avtalsfrågor, i vilka frågor det råder oenighet och på vilka områden det skulle gå att hitta gemensamma lösningar.

Hur länge kommer medlingen att pågå?
Det är medlarna som leder arbetet och bestämmer tempot. Det går ännu inte att säga när de kommer att presentera sitt förslag. I det här läget svarar vi på deras frågor och bidrar mycket aktivt med våra fakta och argument. Nu jobbar vi för att få medlarna att göra ett så bra arbete som möjligt med sikte på ett bra avtal för lärarna.

Vad händer när medlarnas förslag kommer?
Det är Lärarförbundets representantskap som kallas in för att ta ställning i avtalsfrågor och så kommer också ske nu. Motsvarande sker i Lärarnas riksförbund och hos SKL. Representantskapets ställningstagande beror förstås på vad avtalsförslaget innehåller. Vi är ju tydliga med våra krav. Om inte medlingen kommer fram till ett tillräckligt bra resultat ger arbetsgivaren oss inget annat val än att varsla om konflikt.

Vad kan jag göra?
Det kan inte sägas för många gånger: Läraravtalsrörelsen pågår och det ska inte undgå någon. Medan medlingen pågår fortsätter vi att ställa krav på politiker och söka stöd hos alla andra för höjda lärarlöner. Alla insatser behövs. Be till exempel dina vänner och kollegor att bära Ja till lärarna-knappen eller märka sin Facebooksida med Ja till lärarna.

Fler frågor och svar om medlingen


(0st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Idag börjar medlingen

Skrivet av Mathias Åström, 28 augusti 2012, klockan 16:17

Kategori: avtal, efterlysning, SKL

I dag startar medlingen i Läraravtalsrörelsen. I juni kom vi och SKL gemensamt överens om att vi inte kom längre i förhandlingarna och begärde medling. På vår webbplats kan du se en intervju med mig i Lärarkanalen där jag berättar mer om medlingen.

Medlingen kommer pågå, hur länge vet vi inte. Det avgörs av innehållet och resultatet. Den processen äger medlarna och det vi kan göra är att på allra bästa sätt bidra med fakta och argument. Det är troligt att det från medlingen inte kommer så många nyheter om vad som händer och sägs. Det ligger i medlingens natur.

Parallellt med medlingen fortsätter vi att argumentera och påverka för högre lärarlöner. Ambitionen är självklart att ingen ska kunna undgå varför vi tar strid för högre lärarlöner. Ingen politiker, ingen skolhuvudman, ingen journalist och ingen förälder. Det jobbet gör vi och ska fortsätta göra tillsammans.

Vi gör det utifrån att vi vet att vi står inför en nationell lärarkris och att fler måste vilja vara och bli lärare. Vi vet att lönen är en mycket viktig orsak till att lärare lämnar yrket och att unga väljer bort läraryrket. Ska alla elever ha rätt till en utbildning av hög kvalitet, möta välutbildade lärare och kunna utvecklas till toppen av sin potential, så måste lärarkrisen motas och mötas. Politiker från alla partier och på alla nivåer måste inse allvaret i situationen. Kommunerna har hittills sagt nej. Nu är det dags att säga ja.




(1st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Nu drar förhandlingarna igång igen med medling

Skrivet av Mathias Åström, 16 augusti 2012, klockan 14:39

Kategori: avtal, efterlysning, lärarlöner, SKL

Skolstarter, inskolningar, semestrande barn som kommer tillbaka till fritidshem och förskola. Efter en förhoppningsvis skön ledighet är mycket i upptakt och start.

Förhandlingsarbetet har också haft sommarpaus, men drar nu igång igen under ledning av medlarna Christina Rogestam och Jan Björkman. Mer om vilka de är kan du läsa om på webbplatsen. Medlarna börjar sitt jobb i slutet av augusti och lägger då upp sitt arbete och en tidsplan.

Vi gick till medling eftersom vi och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, inte kunde komma överens. SKL accepterade inte det vi ville – och tvärtom. Vi fortsätter att driva på för de utmaningar som skolan står inför. Behovet av att göra läraryrket mer attraktivt, både för att behålla lärare och locka nya, är skriande stort. Vem ska stå i klassrummet om 10, 20 och 30 år om inte lönerna och statusen höjs? Vem ska utveckla barnen i förskola och fritidshem?

Medlarnas jobb är nu att lyssna på vad respektive part – vi respektive SKL – vill. Medlarna ska också analysera vad andra fackförbund och arbetsgivarorganisationer kommit överens om och som spelar roll för läraravtalsrörelsen. De kommer därefter att lägga förslag i frågor där de bedömer att vi och SKL kan nå samsyn.

Vi kommer med stor kraft och tydlighet att driva på gentemot medlarna att det krävs en uppvärdering av lärarnas löner och villkor. Lärarförbundets krav baseras på fakta med ett stort antal rapporter och argument som du hittar här.

Parallellt med medlingen är det otroligt viktigt att alla goda krafter fortsätter driva opinion för att vinna politiker och allmänheten för uppvärderingen av läraryrket. Det spelar mycket stor roll för avtalsrörelsens resultat. Så efter en förhoppningsvis vilsam sommar – nu kör vi tillsammans!

Tidigare nyhet: Medlare utsedda i förhandlingarna med SKL

Lärarlöner: 15 fakta som gör ont

Läs om vad du kan göra på lararforbundet.se/efterlysning


(2st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     

Så såg SKL:s bud ut

Skrivet av Mathias Åström, 15 juni 2012, klockan 12:25

Kategori: avtal, förhandlingar, lärarlöner, SKL

Jag har fått en del frågor kring det konkreta innehållet i SKL:s bud.

Vana förhandlare vet att det man kommenterar detaljer i är de avtal man säger ja till, inte det man avvisar. För det viktiga är att SKL:s bud var otillräckligt. Det var Lärarförbundets styrelse och representantskap helt eniga om.

På en genomsnittlig lärarlön innebar SKL:s bud en löneökning på 364 kronor mer än andra det första året och inget mer garanterat under fyra år. Vi skulle heller inte haft någon möjlighet att säga upp ett avtal som inte alls lever upp till det Sveriges lärare och Sverige behöver.

Det finns förstås olika sätt att illustrera hur litet pengar det nu avvisade budet hade gett, men faktum är att det definitivt inte innebar ett tydligt steg mot en uppvärdering av lärarkåren.

Se även:
Frågor och svar: Därför säger vi nej till SKL:s bud


(11st. kommentarer)  Kommentera   Dela på:     



Logga in

- för att se dina medlemsuppgifter och din personliga löneutveckling!


Inloggade medlemmar: 7

Avdelningar

Du hör till lokalavdelningen i den kommun där du jobbar.

Medlemsservice

Kontakt@lararforbundet.se
0770-33 03 03 – öppet vardagar kl. 8:00-17:00.
Förändrade öppettider i påsk.

Klicka för att läsa Eva-Lis Siréns senaste krönika

Vad gäller när jag ...

Gå direkt till: